Finansieringskrisen inom rättsvården har blivit synlig

I slutet av januari fick jag tillfälle att framföra Juristförbundets ställningstaganden till den första redogörelsen för rättsvården för riksdagens lagutskott. Syftet med publikationen är att erbjuda beslutsfattarna helhetsmässig information om läget inom rättsvården i Finland.

Jag framförde Juristförbundets yrkanden vid utskottets hörande: Det är nödvändigt med

1. akut krisfinansiering till rättsvården
2. en rättssäkerhetsgaranti
3. ytterligare satsningar på de befintliga juristutbildningarna.

Själva redogörelsen har också ett klart och tydligt huvudbudskap: Vår rättsstat är hopplöst underfinansierad. Detta är ingen nyhet. Det är dock viktigt att problemen med finansieringen nu också har bekräftats med en redogörelse som utarbetats som tjänsteuppdrag i ett brett samråd med berörda parter. I bästa fall kommer detta att leda till en förbättring av finansieringen som består över regeringsperioderna.

Det är viktigt att problemen med finansieringen nu också har bekräftats med en redogörelse som utarbetats som tjänsteuppdrag i ett brett samråd med berörda parter.

I redogörelsen konstateras att det permanenta årliga behovet av tilläggsfinansiering inom rättsvården är som helhet 90 miljoner euro. I detta belopp ingår även fångvården. Redogörelsen går dock inte in på hur detta penningbelopp ska fördelas, utan lämnar frågan mycket öppen.

Vid lagutskottets hörande berättade jag att vi på Juristförbundet kräver en omedelbar krisfinansiering om 50 miljoner euro. Pengar behövs omedelbart. Beloppet bör fördelas till olika aktörer inom rättsvården och de ska inte enbart riktas till de stigande kostnaderna för lokaler och informationssystem.

Pengar behövs omedelbart.

Vid hörandet i lagutskottet och i vår allmänna påverkansarbete inför valet betonar vi också behovet att definiera en så kallad rättsskyddsgaranti. Med detta avser vi att rättsprocesserna ska vara skäliga till sin längd och sina kostnader, och de ska skapa förtroende hos processernas parter och i hela samhället.

I fråga om processernas längd är det nödvändigt att förbinda sig vid skäliga ”garantitider” för processerna – som också definieras i redogörelsen – och vid den finansiering som uppnåendet av dessa garantitider kräver.

Däremot gäller det inte att öka utbildningen av jurister. Undersökningar visar att den nuvarande utbildningen är i balans med arbetskraftsbehovet. Det behövs dock finansiella satsningar på utveckling av verksamheten i de existerande utbildningsenheterna.

Läs vårt uttalande i sin helhet: juristiliitto.fi

Marika Valjakka, Juristförbundets styrelseordförande