Sverigefinländare, sverigefinne. Var noggrann med begreppen då du talar om personer med finländsk bakgrund i Sverige. Det säger Tuire Liimatainen, doktor vid Helsingfors universitet.
En sverigefinne är en finskspråkig person eller en ättling till en finskspråkig person i Sverige. Begreppet sverigefinländare omfattar alla personer som härstammar från Finland oberoende av språklig, kulturell eller etnisk identitet.
– Dagens svenska befolkning med finländsk bakgrund har formats till största delen efter flyttvågen från Finland efter andra världskrigets slut. Det finns tre eller rent av fyra generationer sverigefinländare idag.
Det finns tre eller rent av fyra generationer sverigefinländare idag.
Vid definierandet av vem som är sverigefinländare har man utgått ifrån att de som är sverigefinländare har en förälder eller mor- eller farförälder från Finland.
Sverigefinnar å sin sida har bott i Sverige längre än från andra världskrigets slut. Flyttrörelse från Finland har skett sedan 1500- och 1600-talet.
År 2000 blev sverigefinnarna tillsammans med romerna, tornedalingarna, samerna och judarna erkända som nationella minoriteter i Sverige. Således accepterades sverigefinnarnas närvaro i landet även före andra världskrigets slut och det som utgör dagens Sverige.
Finska förvaltningsområden
Sverigefinländarna är över 700 000 till antalet och förväntas bli fler. Liimatainen säger att man ändå måste förhålla sig kritiskt till den mängden.
– Antalet anger inte personers modersmål eller identitet. Här medräknas inte heller ättlingar till äldre grupper med finländsk bakgrund.
De finländare som efter andra världskriget flyttade till Sverige bosatte sig bland annat på industriorter som Eskilstuna men också i storstäderna Göteborg och Stockholm.
– De flesta bor även idag i landets två största städer, till andelen är det däremot Haparanda i svenska Lappland som har flest sverigefinländare.
Enligt radiostationen Sveriges Radio Finska bor 46 927 sverigefinländare i Stockholm och utgör tre procent av stadens totala befolkning. I Haparanda är andelen 35 procent och 3 723 personer.
Ett finskt förvaltningsområde i Sverige innebär att den aktuella kommunen ska ge betjäning, som dagvård och äldreomsorg, på finska.
Sverigefinska Riksförbundets ordförande Pirkko Karjalainen tillägger att det finns så kallade ”finska förvaltningsområden” i Sverige.
– Ett finskt förvaltningsområde i Sverige innebär att den aktuella kommunen ska ge betjäning, som dagvård och äldreomsorg, på finska. Kommunerna får finansiering från staten för att förverkliga det här.
Hon tillägger att de finska förvaltningsområdena även bland annat har information på finska på sina kommuners webbplatser.
Men hur skiljer sig sverigefinnarnas kultur från finskspråkigas kultur i Finland? Karjalainen svarar att det är svårt att jämföra olika kulturer.
– Den rikssvenska kulturen påverkar sverigefinnarnas seder och vanor. Jag skulle säga att vi sverigefinnar ändå talar en lite mer gammaldags finska än vad man gör i Finland.
Ökad synlighet
Sverigefinnar har sedan 2010-talet fått en ökad synlighet i Sverige i sociala medier. Budskapet om att vara stolt över sitt finska modersmål och kulturella bakgrund har lyfts fram.
Liimatainen påpekar att kampanjer och aktivism bidrar till att definiera sverigefinskheten.
– Kampanjer och aktivism som jag har undersökt har en stark förankring i den svenska minoritetspolitiken. I synnerhet gräsrotsaktivismen har lyft fram klagomål, till exempel gällande genomförandet av politik eller övervakningen av svenska språklagar.
Kampanjer och aktivism som jag har undersökt har en stark förankring i den svenska minoritetspolitiken.
Karjalainen poängterar att många beslutsfattare inte känner till lagstiftningen som berör de nationella minoriteterna, vilket leder till klagomål från sverigefinnarnas sida. Hon inflikar också att flera sverigefinska musiker och författare skriver och sjunger på finska, vilket har gjort språket och kulturen mera synliga i sociala medier.
– Dessa vill visa att den finska identiteten är viktig för dem trots att de bor i Sverige.
