Eero Kemppinen är en finskspråkig studerande som avlägger en juridikutbildning delvis på svenska vid Helsingfors universitet. Kemppinen är medlem i juristklubben Codex. Han studerar för femte året. Vid sidan om studierna arbetar han vid en advokatbyrå, där han också använder svenska med flera kolleger.
Kemppinen förklarar varför han valt att läsa till jurist på svenska. Han anser att jurister har större möjligheter att utöva sitt yrke i Finland om de också behärskar svenska.
– Genom att kunna svenska kan jag också läsa förutom finländska även rikssvenska och norska juridiska källor. Dessa lagar är i många fall mycket lika de finländska och därmed kan jag skaffa mig en djupare förståelse för resonemanget kring lagarnas uppbyggnad.
Genom att kunna svenska kan jag också läsa förutom finländska även rikssvenska och norska juridiska källor.
Under uppväxten i Raumo använde Kemppinen svenska ytterst lite. Han säger att han inte heller hade lätt för svenska i skolan. Men då han skulle välja var han utförde sin värnplikt, valde han Nylands Brigad i Dragsvik utanför Ekenäs. Det här för att stärka sina kunskaper i svenska.
Som Juristnytt skrivit om flera gånger kan juridikstuderande vid Helsingfors universitet avlägga sina studier i form av en tvåspråkig utbildning. Det betyder att svenskspråkiga studerande avlägger en del av sina studier på finska och finskspråkiga i sin tur en del av studierna på svenska.
Beslutet måste fattas för tidigt
För de finskspråkiga studerande som vill avlägga studier även på svenska måste valet fattas snabbt, redan i början av läsåret. Det här riktar Kemppinen kritik mot.
– Då jag var första årets studerande upplevde jag att jag fick för lite information från universitet om den tvåspråkiga utbildningen. Läget har dock förbättrats då det nu finns tutorer enkom för de som går den tvåspråkiga utbildningen.
Att avlägga en tvåspråkig examen har blivit något vanligare bland finskspråkiga. Professor Dan Helenius vid Helsingfors universitet skriver att de finskspråkigas antal ökade från sju till 23 åren 2018–2020.
Att avlägga en tvåspråkig examen har blivit något vanligare bland finskspråkiga.
För Kemppinen var det inledningsvis utmanande att läsa juridik på svenska. Men det är inte språket som har skapat de flesta utmaningarna för honom.
– Det är snarare avsaknaden av undervisningsmaterial på svenska som varit det största problemet.
Då studierna inleddes fanns det förutom honom också 19 andra finskspråkiga studerande som tog samma examen. Men efter starten år 2019 har flera av dem hoppat av.
Inga större problem med språket
Ella Stenroos är en annan finskspråkig juridikstuderande som valt att avlägga studier på svenska. Stenroos från Åbo sökte först till finska Åbo universitet men blev inte antagen.
– En vän tipsade mig om att det vid Åbo Akademi också finns en juridikutbildning. Jag hade lätt för svenska i skolan och såg inga större problem med att studera på svenska.
Stenroos anser ändå liksom Kemppinen att juridiska termer på svenska inte är det lättaste. Urvalsprovet till juridikutbildningen vid Åbo Akademi var utmanande, liksom studierna inledningsvis.
Samtidigt som Steenroos, deltog tre andra finskspråkiga studerande i ämnesföreningen för rättsnotariestuderande vid Åbo Akademi, Stadga. Hon säger att professorerna i ämnet tog vänligt emot dem.
Stadga har ett tätt samarbete med dess finska vänförening Lex vid Åbo universitet. Stenroos ser det som viktigt att studerande knyter kontakter över språkgränserna.
– Om man vill bli bättre på att tala svenska eller finska är det bara att modigt pröva på.
Om man vill bli bättre på att tala svenska eller finska är det bara att modigt pröva på.
Numera bor och arbetar Stenroos i Helsingfors trots studier i Åbo. Svenskan är en naturlig del även i hennes arbete. Hon förklarar varför hon flyttat till huvudstaden.
– Mina studier under magistersskedet är till stor del läskurser. Därför går det smidigt att kombinera arbete och studier. Jag valde också att flytta till Helsingfors eftersom de flesta arbetsplatser för jurister finns här, säger Ella Stenroos.
