Vilka är de trendigaste rättsområdena i Finland respektive Sverige? Hur många universitet i de båda länderna erbjuder juridikutbildning? Juristnytt har gjort en jämförelse mellan utbildningar i Sverige och Finland.
Svenska studerande kan läsa juridik vid universitet i sju olika städer.
Det skiljer sig mycket hur många juridikstuderande som universiteten i Sverige tar in per läsår. Studierektor vid Uppsala universitet, Olle Mårsäter, säger att universitetet tar in cirka 230 studerande per termin, ungefär 470 per läsår.
– I Stockholm antas runt 400 och i Lund cirka 170 studerande per termin.
Han tillägger att bland juridikstuderande i Sverige är kvinnorna många fler, 70–75 procent.
Bland juridikstuderande i Sverige är kvinnorna många fler, 70–75 procent.
Juristnytt kontaktar också Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi (ÅA). ÅA:s juridikutbildning är mindre än den i till exempel Uppsala. Akademin är ett litet universitet även i Finlands skala.
Suksi berättar att ÅA tar in cirka 25 studerande per år.
– De får studieplats på basis av urvalsproven, studentbetygen eller studiepoäng i juridik vid Öppna universitetet.
Han tillägger att ÅA tar också in studerande till den engelskspråkiga magisterutbildningen, International Law and Human Rights.
Helsingfors universitet tar in ungefär 240 studerande, både Helsingfors och Vasa medräknat. 140 studerande inleder juridikstudier varje höst vid Lapplands universitet, 90 vid Östra Finlands universitet.
Liksom i Sverige är juridikutbildningen vid Åbo Akademi kvinnodominerad. Situationen är den samma för Helsingfors universitet.
Liksom i Sverige är juridikutbildningen vid Åbo Akademi kvinnodominerad. Suksi säger att fördelningen är ungefär 70–30. Situationen är den samma för Helsingfors universitet.
Trendigt med folkrätt och miljörätt
Mårsäter berättar att ämnet folkrätt är bland de mest populära ämnena vid juridikutbildningen i Uppsala. Ämnen som folkrätt, straffrätt, civilrätt, miljörätt och familjerätt är trendiga ämnesområden vid andra universitet i Sverige. I Stockholm är framför allt privaträtten populär.
– Yrken som diplomat, domare och åklagare intresserar många av våra studerande, säger Mårsäter.
Vid ÅA är det affärsjuridik och folkrätt som dominerar bland de studerande.
– Advokatbyråerna är aktiva och marknadsför sina arbets- och praktikplatser i ett tidigt skede, säger Suksi.
Förutom folkrätt och mänskliga rättigheter har ÅA valt att specialisera sig på minoritetsforskning. Ett exempel på ett ämne som kan läsas i Finland men inte i Sverige är Ålands självstyre.
Ett exempel på ett ämne som kan läsas i Finland men inte i Sverige är Ålands självstyre.
Vad gäller juridikutbildningen vid andra finländska universitet säger Suksi att Lapplands universitet har särskilt satsat på den nordliga dimensionen – det betyder att universitetet i sin undervisning betonar hållbar utveckling och samernas rättigheter.
Östra Finlands universitet har lagt tyngdpunkten inom juridikutbildningen på miljö- och hållbarhetsfrågor. Vid Åbo universitet och Helsingfors universitet är det många fördjupningsämnen som studerande kan välja inom juridikutbildningen vid respektive utbildningsenhet.
Johan Bärlund, professor i nordisk rätt vid Helsingfors universitet, säger att de fyra populäraste ämnena vid fakulteten är obligationsrätt, bolagsrätt, straffrätt och processrätt.
Katederundervisningen på nedgång
Vid många universitetsutbildningar finns den traditionella katederundervisningen kvar. Det handlar i stort sett om att föreläsaren berättar om ett ämne och de studerande gör sina anteckningar.
Det här har man i Uppsala, liksom i Umeå, alltmer frångått. För ett par decennier sedan gjordes en pedagogisk utbildningsreform och numera tillämpar universiteten en problembaserad utbildning.
– Föreläsarens roll har ändrats från att vara berättare till att vara en stödperson för studerande. Studerande förväntas själva ta ett större ansvar för inlärningen av ämnet, säger Mårsäter.
Föreläsarens roll har ändrats från att vara berättare till att vara en stödperson för studerande.
I Uppsala sammanfaller en kurs med tiden för en termin. Under kursens gång kan studerande läsa allt från konstitutionell rätt till förvaltningsrätt. I Finland läser studerande däremot kortare kurser inom specifika ämnen. En kurs sträcker sig sällan över en hel termin utan varar i regel enbart någon eller några månader.
Mindre studiegrupper
Juridikutbildningarna i Sverige är 4,5 år i anspråk. Utbildningen i Sverige är uppdelad i grundläggande nivå och avancerad nivå. I Finland avlägger studerande först en rättsnotarie-examen, som vanligtvis räcker tre år, och fortsätter sedan med en juris magisterutbildning på två år.
Mårsäter säger att i Uppsala är de studerande indelade i fem basgrupper. Utöver det delas de ännu in i seminariegrupper på 26 studerande, i vilka de medverkar hela terminen. Under en termin hålls 30 till 35 seminarier.
– Vi har frångått förfarandet att samla studerande i en enda stor grupp. Då studerande är i mindre grupper blir förväntningarna och ansvaret på den enskilda studerande större.
Då studerande är i mindre grupper blir förväntningarna och ansvaret på den enskilda studerande större.
Markku Suksi på ÅA är medveten om förändringen inom undervisningen i juridik i Uppsala. Vid ÅA finns en del problembaserad undervisning men också traditionella föreläsningar och seminarier och rättsfallsövningar av olika slag.
– För ÅA är det ändå vanligt med mindre studiegrupper. Vi har också massföreläsningar där 70 till 100 personer kan delta, även studerande som inte har juridik som huvudämne, säger han.
